måndag 18 oktober 2010

Klarar vi utmaningen, klarar vi omställningen?




Genom att tänka annorlunda skapar vi oss själva på nytt, utan att acceptera redan färdiga , godtagna värden och antaganden. Vi upplöser den allmänna meningen och vilka vi är i syfte att bli.
Claire Colebrook ur Gilles Deleuze - En introduktion 


Igår visades ett reportage om Kina på Dokument inifrån som heter Den stora utmaningen, och det är verkligen en stor utmaning som vi har framför oss. Hur skall vi hantera Kina? Är de ett hot eller en tillgång? Jag tänker på föreläsningen som Hans Rosling hade på Cirkus där har refererade till 'kvinnan från Halland' som tyckte att de var ju så många därborta, därför är det deras jobb att ta tag i befolkningsfrågorna och klimatproblemen.

Ja, de har onekligen en stor tillverkningsindustri där. Och inte bara där, hela Asien har tagit över stora delar av vår traditionella industri. Volvo, Atlas Copco och SKF expanderar kraftigt i Asien, samtidigt som inte så många jobb skapas här. Men det var något som Victor Norman tyckte vi kunde vara glada för, det innebär att vi får deras produkter billigare, samtidigt som vi kan fokusera på det som vi är bra på. Men vad är det egentligen?

SVT Play - Dokument inifrån
Enligt Victor Norman kommer de länder överleva som i framtiden klarar av att ställa om från ett traditionellt industrisamhälle till ett mer kunskapsintensivt producerade samhälle. Och hur förbereder vi oss för detta? Hur förbereder vi våra ungdomar för de monumentala förändringar vi står inför, hur rustar vi dem med en så spännande uppsättning färdigheter att de klarar av att orientera sig i den framtid som vi inte ens känner till?

Enligt programmet är det ingen enkel uppgift, vi pratar traditionella ingenjörer, kreatörer och innovatörer med traditionella färdigheter men som måste ha förmågan att applicera dem i helt nya situationer. Tänk er en ingenjör som tidigare kanske har klarat sig rätt bra med en enkel uppsättning verktyg, då den levt i sin traditionella ingenjörsbubbla. Men jag tror framtiden ställer helt nya krav på en anpassningsförmåga samt en känsla för konst och arkitektur, hög social förmåga och språkkunskaper för att verka i ett globalt samhälle, samt en kreativ ådra som kan korsbefrukta yrket med nya impulser.


Stefan Pålsson skriver så här på Omvärldsbloggen:
Forskare och analytiker lyfter ofta fram behovet av att tänka om och tänka nytt i dessa tider av snabba förändringar.
Han fortsätter:
Will Richardson, tidigare lärare som numera arbetar med pedagogisk utveckling,intervjuades i början av veckan av Education Week om sin syn på lärares roll och ansvar för att förbereda eleverna inför vuxenlivet i morgondagens samhälle. Han menar att skolan måste förändra sitt perspektiv på undervisning och lärande i grunden, men det kräver att lärarna driver på och möjliggör utvecklingen. Det förutsätter i sin tur att lärarna följer med och lär sig hantera de nya digitala medierna och de förändringar som de innebär.  Annars kan de ju inte ge barn och ungdomar den hjälp och den vägledning som de behöver.  
Världens beslutsfattare, skolledare, lärare och elever står inför en rejäl utmaning.
Vi söker alltså dynamiska personer som kan leva och verka i den skärningspunkt och zon som jag skissat på. Det enda vi vet är att det inte kommer bli som vi tror. Men bara för att framtiden är oviss innebär inte att vi kan sitta stilla!

lördag 16 oktober 2010

Har elevhälsan en plats i skolan?

Hur mår egentligen eleven idag? Är deras hälsa en prioriterad fråga? Med anledning av det uppmärksammade webbsända självmordet senast och att jag fick en fråga från Patrik Lönn och Tuija Lehtinen från Haninge Kommun som ville komma på TeachMeet och prata elevhälsa skriver jag det här inlägget. För några minuter sedan dök det här upp på twitterflödet:

Ann-Catrin Brockman
Du ska lyssna på det här. Och lyssna noga. http://youtu.be/ax96cghOnY4

Jag kan bara hålla med. Lyssna. Fundera. Diskutera.



Budskapet är tydligt, det är dags för en allvarlig diskussion i skolan. Hur arbetar vi med elevhälsan idag, hur mår våra ungdomar och vad kan vi göra annorlunda? Vad kommer hända när alla elever sitter uppkopplade via MSN och Facebook under skoltid, och lärarna inte är där då det inte är vår arena?

Var börjar och slutar vårt ansvar?

fredag 15 oktober 2010

Ta TeachMeet-konceptet på allvar...

Northern shoveler av Wim Koopman
Snart går TeachMeet av stapeln igen, och inte bara på Skolforum den här gången utan även på Mötesplats Skola - samtidigt! Otroligt häftigt att konceptet sprider sig, och det behöver inte heller vara de påkostade evenemangen i samband med mässor utan även mindre och mer riktade - tex. det i Södertälje.

Min vision är att det skall vara ett öppet möte för alla, men inte bara att det är som en tanke utan att den faktiskt efterlevs och att mötet verkligen känns inbjudande för alla.


Det skall kännas som en bra idé för alla att dela med sig, lära sig något nytt och nätverka med andra. Men som alla slutna eller halvslutna grupper kan det kännas lite obehagligt att kliva in i ett nytt sammanhang där man har en uppfattning att alla tänker lika och att man kanske inte är riktigt lika duktig som de andra. Alla har väl ett överjag, och jag tror inte att TeachMeet är något undantag.

Jag har valt att inte prata den här gången, utan peppar och puttar upp tre kollegor på scenen istället. "Vi som varit med ett tag" skall finnas där när vi behövs och göra det som Skolsverige behöver, men vi måste också lämna plats för fler att växa och ta del av nätverken. Jag är säker på att alla har något att hämta genom släppa fram fler pedagoger och att vi inte blir för homogen som grupp. Det innebär inte att alla skall dra bort sina presentationer nu (hemska tanke) utan jag vill bara väcka idén och starta diskussionen om hur vi når fler och sprider våra olika budskap...för vi står faktiskt för en mängd olika saker. 

Vilka har du tagit med dig till mässan, vilka stöttar du till pedagogisk förnyelse? Hjälp till och hitta morgondagens stjärnor och gör TeachMeet till en angelägenhet för hela Skolsverige.

fredag 8 oktober 2010

"Han vill riva upp skolans värdegrund"

'Vita Rosen'-teamet hade ett nytt planeringsmöte igår där vi återigen brottades med frågor kring säkerhet, kursmål och litteratur. Men vi har kommit så långt att vi bestämt våra olika roller, och att varje lärare skall ha full insyn i respektive elevs 'facebook-karaktär'. Detta för att motverka och stoppa eventuella brott mot värdegrunden, samt att göra diskussionen transparent och öppen för bedömning. Vi skapar 90 tillfälliga karaktärer i Facebook, och tillsammans smyckar vi ut kontot med ett svartvitt porträtt, en familj och en bakgrundshistoria. Men frågan är hur vi får dem att förstå kontexten och miljö, den är ju så fjärran. Plötsligt dyker ett meddelande upp från Lärarnastidning på Twitter:
Riv upp värdegrunden och förbjud andra språk än svenska på rasterna. Vi har träffat SD:s skolpolitiske talesperson. http://bit.ly/9Qebsr
Från deras tidning.

Han säger bland annat så här...(min kursivering)
Richard Jomshof, skolpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, kallar sig nationalist och tar avstånd från »mångkulturalism«. Han vill stoppa 90 procent av invandringen och ser »en enorm fara med islamiseringen«.
»Jag är rädd för islamiseringen, jag ser den som ett hot mot vårt demokratiska, jämställda och sekulariserade samhälle«, sa han i en tidningsintervju strax före valet.
Vad händer om vi väljer att byta ut de kursiverade orden mot något annat? Någon som vill svara? Han fortsätter...
SD tar avstånd från »mångkulturalism«. Vad skulle det betyda för skolan?

— Det betyder att vi inte ska ha skolor som erbjuder ämnesundervisning på arabiska eller att man på vissa skolor plockar bort fläskkött för att det finns muslimska elever som av religiösa skäl inte äter det.

Är detta ett stort problem i skolan i dag?

— Nej, men vi ser ju redan nu sådana tendenser i delar av vårt land. Och om detta får fortsätta, hur kommer det då att se ut om ytterligare 20—30—50 år?

I era program skriver ni att ni vill »återupprätta en gemensam nationell identitet«. Vilka konsekvenser skulle detta få för skolan?

— Om man bor i Sverige måste man ha en stark förankring i svensk historia, svensk kultur, svenska traditioner och svenska värderingar. Skolan måste lära ut att det finns en sorts grundgemenskap som vi alla tillhör.
Ojojoj...det här blir något att bita i för våra elever. Vi flyttar hela skedet tillbaka till tjugo- eller trettiotalets Tyskland och låter eleverna bli vittnen till åsiktsglidningar och mystiska försvinnanden. Vad händer omkring er, vad hände med er kompis familj, vart står ni i detta - är du tyst eller höjer du rösten?

måndag 4 oktober 2010

Pedagogisk verkstad

Min Prezi inför mötet med skolans pedagogiska grupp.


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...