Gapminder för lärare

Gapminder är ett grafiskt verktyg för att förstå och visa samband mellan en mängd av olika faktorer bla. fattigdom, BNP, barnadödlighet och utbildning. Men många upplever Gapminder som lite för komplicerat för klassrummet, tyvärr.

Nu har Gapminder äntligen släppt den efterlängtade resursavdelningen för lärare, där hittar man flera guider och teman som man kan använda i klassrummet. Visste ni att man kan bygga egna grafer via Google Spreadsheet? Inte jag i alla fall. Dessutom har de sedan tidigare Gapminder labs (likt Google labs). Här kan man ta del av visioner, funktioner och program innan de är helt testade.

Björn Kindenberg skriver på sin blogg om hur man kan få ut mer av verktyget Gapminder. Gå in och titta, det är en riktigt bra guide!

http://pimvinstagardsskolan.blogspot.com/2010/03/fa-ut-mer-av-gapminder-10-tips.html

Här är punkterna:

1. Visa en variabel åt gången
2. Färdiga interaktiva bildspel
3. Prova Gapminder på svenska
4. Använd gapminderdata i dina exceldiagram
5. Låt Hans sköta lektionsförberedelserna
6. Definiera länder och territorier
7. Tre sätt att öka åskådligheten
8. Växla till kartan
9. Matcha axlarna
10. Håll dig uppdaterad

Så släpp in eleverna och lek med bubblorna!

Till Kullaviksskolan och Smedingeskolan

Det var riktigt roligt att få åka över till er och föreläsa inför er spännande 1-till-1-satsning! Känn nu kraften i att arbeta tillsammans, och framförallt var modiga och ha kul!

Kontakta mig eller någon av de andra föreläsarna inför era pedagogiska diskussioner så tänker vi ihop!

För er som missade föreläsningen finns den på USTREAM.



...och här är mina slides för dagen.

Kungsbacka Slide

View more presentations from Per Falk.

En liten uppdatering...
Mats Larsnäs skrev igår: Titta och njut. Har fått trevliga intiativ efter dagen. Tre lärare ska blogga med sina elever och en ska köra glogster och en köra wiki plus xtranormal och mer blir det.

Härligt, helt plötsligt blev det inte så långt mellan Nacka gymnasium, Kullaviksskolan och Smedingeskolan. Jag hoppas att vi kan fortsätta byta idéer och inspirera varandra, och växa ytterligare!

Absoluta nollpunkten

Bild tagen från compfight och liber

Ni som följt min blogg ett tag vet att jag är intresserad av det mesta och att jag med barnslig fascination närmar mig områden som jag inte behärskar. Nu senast fick jag ett tips av Elin Jensen om en sida om den absoluta nollpunkten, och 'wow' jag kunde inte sluta läsa. Jag är varken naturvetare eller matematiker, men visst är ämnena häftiga. Genast kastade jag mig in i Wolfram Alpha för att ta reda på hur kallt 0,1 kelvin egentligen är... utan att avslöja svaret, kan jag säga att det är ruuuuskigt kallt. Det här utmanar min fantasi och embryon till lektionsupplägg föds i hjärnan. Hur skulle det vara att leva i ett sådant här samhälle? Skulle det fungera överhuvudtaget, och vad pratar man om på bussen? Inte vet jag, men det låter som något min klass kommer få ha kortskrivningar om.

Varför fortsätter vi med dessa vattentäta skott mellan ämnena? Mixen av naturvetenskap och språk kan nog hjälpa vissa elever med relevans och sammanhang i dagen komplexa samhälle. Vilket är en av anledningarna till att jag och min kollega kommer testa ett genetikprojekt med momenten Frankenstein, DNA och rollspel.

Gissa vilken film vi skall kolla på?

Kasta ut läxor som frisbees

Kolla in applikationen Hoccer till Android/iPhone...jag kan lätt se mig själv kasta ut läxorna till klassen. Zoop, zoop, zoop - och så ligger läxan där synkad och klar! Alla detaljer kring projektet direkt ned i mobilen - datum, länkar, kursmateriel och så skolans nyinspelade föreläsningar.

Men frågan är om mobilen får ta plats bland verktygen i elevportföljen tillsammans med penna, papper och datorn?

Det återstår att se om just denna applikation revolutionerar världen, men jag tror att vissa lärare och elever uppskattar utvecklingen och ser mobilen som den resurs den är!

Zoop - Zoop!

#waveexam

Läste precis artikeln om Wave på DN och fick lite ny kraft med min sammanställning av mitt vågprojekt. Ni som har Twitter, kan kolla in min hashtag #waveexam för lite mer info.

Bakgrund (läs tidigare inlägg för mer information):Jag ville testa Google Wave som plattform när jag examinerade fyra elever som arbetat med en fördjupning i Svenska B. Ämnena de hade valt skiljde sig visserligen åt, men det fanns vissa likheter. Samtliga ämnen var angelägna för dem och alla handlade om identitet, demokrati, intressen, grupperingar och communities.

Elevernas förväntningar var höga, även mina förstås, men alla bjöd till och ansträngde sig för att få ut mesta möjligt av examinationen. Och jag behövde inte mata eleverna med energi och tankar, utan alla gav varandra respons och synpunkter på det vi skrev. (En av elevernas föräldrar fick även vara med på ett hörn...en liten stund i alla fall.) Dessutom använde jag Wave-funktionen med att ha privata trådar parallellt med diskussionen. Vilket gav eleven chans att fördjupa sig i någon fråga, om det blev lite för personligt, utan att de andra kunde lägga sig i.

Hur gick det då? Succé. Men det var en svettig match, och det märktes att eleverna gick in med stort allvar och seriositet i examinationen. Som lärare var det bara att försöka möta upp deras ambitionsnivå. Ämnena gick från högt till lågt - ibland riktigt lågt (vilket bjöd på många skratt) och när vi var klara hade vi kommit upp i ca. 18179 ord. En hisnande mängd ord och tankar från eleverna, och det fanns många trådar som gick in och ur varandra och ett tag var det som om vi satt och skrev samma text - som en identitet.

Just de här eleverna ansåg att här fick de en chans att komma till tals utan att bli avbrutna, och i en form där de kände sig bekväma. Klassrummet är inte alltid deras första val av arena.

Att tänka på:
Jag hade fyra elever som skrev samtidigt vilket ställer krav på förmågan att hålla flera konversationer igång samtidigt. Här kommer några tips som kan hjälpa dig på vägen:

1. Färgkoda konversationerna. Ge varje deltagare en egen färg, det ger dig även möjligheten att senare gå tillbaka till dokumentet och se vad eleverna skrev till varandra - något du kanske inte hann uppfatta när vågorna gick höga.
2. Förberedelserna är viktiga. Du och eleven måste läsa in er på ett gemensamt kunskapsstoff, då blir det också lättare att improvisera och låta diskussionen sväva iväg för en stund. Det blir lättare att falla tillbaka på artikeln, dokumentären eller den bok som ni alla läst. Vi skrev även ett gemensamt förväntansdokument; vad är det vi vill ha ut av det här. Dessutom gick jag igenom betygskriterierna för Svenska B med dem innan, så att de såg hur jag.
3. Bädda in. Dra nytta av inbäddningsmöjligheterna - samlas kring bilder, film eller en mindmap. Wave kan verkligen aktivera många sinnen och förmågor.
4. Ha kul. Våga wave:a. Släpp taget för en stund, och möt eleven på någorlunda lika villkor. I denna typ av diskussion (likväl som en diskussion i klassrummet) vet man aldrig var man landar. Eleverna uppskattade att jag satt på "skolbänken" tillsammans med dem, och de fick lära mig en hel del om kultur, kommunikation och hur det är att vara ung idag. Tack.
5. ...kom precis på det här. Då en text i wave ständigt är i förändring, eller kan förändras, bör man fokusera på lärandeprocessen och att du och eleverna är öppna för att man kanske inte alltid kommer fram till en slutsats. En lyckad diskussion kanske lämnar en med fler frågor än de man började med?

DN skrev:

De flesta som prövat Google Wave har svårt att förstå vad det handlar om. Unga IT-människor har fått känna sig lika dumma som de äldre gör när de introduceras inför ny teknik. Det var enklare med e-posten som är en elektronisk variant av snigelposten eller chatten som är en variant av telefonsamtal.

Wave har ingen förebild i den analoga sinnevärlden.

...eller den analoga skolan?

Bild via compfight från fotografen William Dalton.