Jag ser galaxer, dinosaurier och Poltava

Wow...kolla in klippet av iPad och Alice i underlandet. Tänk vad det här skulle kunna innebära för våra läromedel och öppna upp för intryck och upptäckarlust hos våra elever. Vem skulle inte vilja upptäcka galaxer, dinosaurier och Poltava med en sådan lärobok?

Storybird

Jag fick ett mail från Sandra Wissting idag och där återfanns denna lilla juvel!

Familj och vänner är så viktiga, och visst blir man alldeles varm i hjärtat när man ser denna lilla saga?

That's what families do on Storybird

Vem vill bli miljonär?

Vem börjar man med om man vi få till stånd en förändring, läraren eller eleven? Vem är mest förändringsbenägen egentligen, den digitala infödingen eller en klassiskt skolad lärare?

Efter att ha jobbat i snart två år på Nacka gymnasium kan jag skönja stora förändringar vid horisonten, men den kom inte riktigt den väg som jag trodde och förändringsarbetet liknar inte heller det som jag förutspådde.

En bakgrund:
Nacka gymnasium har nästan 2000 elever, ca. 150 lärare och vi spenderar lite över en miljon på läromedel varje år. Vi har tre enheter och denna summa är fördelad lite olika över enheterna, och på lite olika medietyper. Främst består kostnadsposten av den klassiska läroboken, som uppdateras titt som tätt av läromedelsbolagen, och av gammal vana byts den då ut av skolan. De flesta lärare brukar säga att det är skönt att ha en bok, även om de inte alltid använder den.

1.000.000

För mig klingar ordet en miljon lite magiskt, det är förknippat med mycket pengar. Pengar som man borde ta hand om, pengar som man borde se till att de investeras i något bra, pengar som på ena eller andra sättet skall göra att undervisningen blir bättre. Denna magiska summa har blivit ett mål för mig att jobba mot, jag skall omfördela denna summa från läromedel till något annat. Läromedelsföretagen skall i framtiden verkligen få jobba för den här slanten.

1.000.000

Samtidigt som jag läser Stefan Pålssons underbara artikel om New millenia learners och Matteus effekten, kommer Sydsvenskans Peter Gärdenfors med artikeln Skolans struktur tar kål på elevernas motivation och under tiden hamrar Twitter på med meddelanden om kollaborativt arbete och Jeff Jarvis provocerar på TEDx. Hur kan vi förändra synsättet på lärandet och läraren? Kan skolan överbrygga den klyfta som framträder i samhället mellan dem som har en verktyg för att förstå, hantera och söka sig rätt i en alltmer komplex samhälls- och världsbild och de som passivt står och tittar på? Och nu pratar vi inte Voicethread, utan mer grundläggande frågor kring ett källkritiskt förhållande till information och hur man som medborgare kan komma till tals och få till stånd förändringar. Vad händer om vi utgår från biblioteket, denna klassiska institution, och använder bibblan som katalysator för att involvera lärare och elever i en gemensam bildningsresa på en global nivå? Går det? Får man tänka så?

Jag vet inte! Men jag måste försöka, och jag hoppas att de gamla läromedelsföretagen läser det här, för jag utmanar er! Jag kommer att verka för att denna säck pengar hamnar någon annanstans, gärna då hos företag som vill/vågar tänka nytt såsom DN skola eller på resurser för att göra egna läromedel via t ex Wikibooks. Något jag vet är att Nacka gymnasiums fick ett tillskott av energi med min kollega Elisabet Brandberg. Biblioteket genomgår just nu en transformation från anonym plats till något nytt och fräscht som har framtiden för sig, och det kan bli just den språngbräda som jag behöver!

Vi har två ambitiösa projekt på gång, där vårt nya bibliotek med personal kommer vara centralt. Dels kommer eleverna i allt större utsträckning att tillsammans med lärare och andra kunskapsarbetare skriva sina egna läromedel. Dessa kommer vi sedan att lägga ut på nätet och jag hoppas att fler skolor vill involvera sig i de här projekten, uppdatera sidorna och hålla materialet levande. Det andra projektet är att involvera fler lärare och elever i Wikipedia. Tre lärare är rekryterade och jag hoppas på att fler startar nästa läsår. För om eleverna nu redan är där, varför då inte gå in och se till att artiklarna också håller den kvalitet som man önskar?

Tänk om fler skolor och bibliotek mer aktivt skulle hjälpa till och samla all världens kunskap på nätet, vilket projekt, vilket bibliotek, vilken skola! Då kan man börja prata skola och bibliotek för framtiden. Att inte stå vid sidan av utan aktivt ge sig in i kunskapsbyggandet och ge våra elever samma förutsättningar att bygga en kunskapsgrund att stå på, ett fundament av källkritik, informationssökning och aktivt medlemskap i en global kunskapsrörelse. Eller som Stefan Pålsson beskriver matteuseffekten:

Den som redan har god tillgång på socialt och kulturellt kapital kan alltså använda det som grund för att skaffa sig mer. Merton kallade detta för matteuseffekten efter kapitel 25 vers 29 i Matteusevangeliet: "Var och en som har, han skall få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har."

Viktiga förändringarna är på väg och just nu ser det ut som om lärarna och eleverna går hand i hand mot framtiden. Men frågan är vilka kunskapsföretag som vill följa med oss på resan och möta oss i våra ambitioner och utmaningar för framtiden, för jag har ännu inte blivit kontaktad av någon läromedelsrepresentant på Twitter.

Jeff Jarvis - This is bullshit!

Från Buzzmachine:

But the problem is that we start at the end, at what we think students should learn, prescribing and preordaining the outcome: We have the list of right answers. We tell them our answers before they’ve asked the questions. We drill them and test them and tell them they’ve failed if they don’t regurgitate back our lectures as lessons learned. That is a system built for the industrial age, for the assembly line, stamping out everything the same: students as widgets, all the same.

But we are no longer in the industrial age. We are in the Google age. Hear Jonathan Rosenberg, Google’s head of product management, who advised students in a blog post. Google, he said, is looking for “non-routine problem-solving skills.” The routine way to solve the problem of misspelling is, of course, the dictionary. The non-routine way is to listen to all the mistake and corrections we make and feed that back to us in the miraculous, “Did you mean?”

Framtidens skolbibliotek - #NGbib

"Den ytliga faktainlärningen och informationsredovisningen måste ersättas av en undervisning där förståelse av innehåll och sammanhang spelar en avgörande roll." Tod Ross

Nu lägger Nacka gymnasium grunden för skolans bibliotekssatsning. Ett stort och ambitiöst projekt som syftar till att medvetandegöra lärare och elever på vikten av källkrititiskt förhållningssätt till information men också på en ny roll som ett skolbibliotek kan ha i en datortät kunskapsmiljö.

Vårt bibliotek skall möta alla elevtyper med en levande och nattöppen kunskapsmiljö som aktivt söker upp elever på deras kunskapsnivå. Vi försöker tänka framtid och en levande informationsorganism när vi ser olika typer av tankningsstationer för elever och lärare, en miljö som bla. är rustad för vår skolas fortsatta utbyggnad av laptops. Därför måste biblioteket spegla utveckling och möta med lokaler som har såväl pekskärmar som läshörnor, en mix av mediestationer och lugna vrår. Biblioteket måste kunna rymma såväl tysta läsesalonger med grupprum och ytor för workshops och retorik.

För min egen del har jag tagit intryck av vad Jonas Hällebrand berättade en gång. Han såg att han hade en självklar plats i biblioteket. Självklart skall jag finnas där som resurs för såväl lärare som elever. Dels att fånga upp frågor kring nätresurser och olika program, men även som vuxen för att diskutera angelägna tankar om nätkulturer och samtalsklimat. Ett naturligt steg vore att erbjuda fortbildningstillfällen i blandgrupper för både elever och lärare, de har ju bitvis samma behov och frågeställningar. Hur fungerar VoiceThread? Hur skapar man grupper i Facebook? Studieteknik i Google Docs?

Vilka vill ha MVG på grupparbetet - räck upp en hand?

Slutligen ser jag möjligheten att bygga upp två miljöer, dels en MVG-hörna där man som elev kan lära sig om källkritik, jobba med artikeldatabaser och förbereda sig för högskolestudier. Men också en uttalad ambition att involvera biblioteket i det kollaborativa kunskapsprojektet Wikipedia. Att som skola faktiskt gå in och ta tillbaka initiativet i frågan kring källkritik och uppslagsverk. Jag känner för att avliva lite myter kring Wikipedia men också visa på hur olika källor kompletterar varandra och lyfter ens arbete.

Vår Wordpress-blogg är snart uppe, där kommer bibliotekarierna Elisabet och Maria vara administratörer. Det kommer vara en yta som är till för hela skolan, såväl elever som lärare kommer kunna nyttja den som läsblogg och verkstad. Här kommer vi varva boktips med stafettläsningar, men också dela med oss av konkreta tips och handledningar hur man genomför de olika projekt vi visar upp.

Men vi vill mer, vilka områden har vi glömt?

Otåligt springer vi ikapp framtiden och jag hoppas på er hjälp här. Att skapa framtidens skolbibliotek är ett svettigt jobb, så har ni konkreta tips och tankar kring framtidens skolbibliotek får ni gärna skriva några ord eller tipsa om sajter, så kanske vi kan få en våg av nylanserade skolbibliotek till hösten! Följ gärna vår resa på NINGen eller skicka några uppmuntrande rop till mig på Twitter!

ps. #NGbib är den hashtagg som jag tänkte använda för arbetet med skolbiblioteket på Twitter.